Välkommen till Generationsbidraget
Generationsbidraget har som mål att vara ett verktyg för en nation som möjliggör ett överlämnande av ett samhälle till nästa generation där de stora klimat- och miljöproblemen är lösa.
Generationsbidraget har designats utanför skattesystemen och ingår därmed inte i statliga budgetar. Enskilda nationer bestämmer förutsättningarna och ramen för Generationsbidraget i sitt land.
I Sverige verkar Generationsbidraget för att uppnå det svenska Generationsmålet. Vissa länder saknar Generationsmål men har istället liknande mål om att överlämna ett hållbart samhälle till nästa generation.
Generationsbidraget kan användas effektivt i alla länder och involverar företagen på ett positivt sätt, hur det fungerar beskrivs på denna webb-sida.
Generationsmål kan introduceras i alla länder
Det svenska Generationsmålet
”Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.”
– Riksdagens definition av miljömålet
Finansieringslösning
Vad gör vi när de statliga medlen inte räcker till för att nå Generationsmålet?
För tillfället är vi långt ifrån att klara av Generationsmålet och därför behöver vi hitta andra finansieringslösningar.
För att säkerställa finansieringen krävs både statliga och privata medel, där de privata medlen behöver utgöra en betydande del om Generationsmålet ska uppnås.
Generationsbidraget är finansieringslösningen för den privata sektorn.
Generationsbidraget
- Lösningen utanför skattesystemet
Företagen behöver ta en mer tydlig roll i miljö- och klimatarbetet på ett positivt och meningsfullt sätt. Genom Generationsbidraget får företagen en större valfrihet och ansvarsfrågan hanteras på ett mer demokratiskt sätt. Nivån på Generationsbidraget fastställs årligen genom företagets klimat- och miljöredovisning.
Med dagens globala situation ser vi det osannolikt att tillräckliga statliga medel kommer att allokeras till områdena klimat, miljö och natur de kommande åren. Därför är privata medel helt nödvändiga och och en förutsättning för nationer att lösa sina klimat- och miljöproblem.
Storleken på Generationsbidraget sätts av varje nation
Varje nation reglerar vilka företagskategorier, stora, medelstora och små bolag, som ingår och vid vilka tidpunkter Generationsbidraget träder i kraft. Ett företags redovisade koldioxidutsläpp i Scope 1 och 2, enligt GHG-Protokollet, utgör beräkningsunderlag för hur mycket ett företag ska bidra med årligen. När Scope 3 ska ingå i underlaget bestäms av varje nation. Vidare föreslås att 6% av rapporterade utsläpp i klimatredovisningen används som beräkningsgrund för storleken på bidraget, men en nation bestämmer själv vilken procentsats som ska gälla för landet. Utöver det sätter varje nation ett referenspris för koldioxidutsläppen.
Sammanfattningsvis bestämmer nationen vilka Scopes som ska ingå, vilken procentandel och vilket referenspris som ska användas vid beräkning av ett företags Generationsbidrag.
Exempel Företag Y, referens klimatredovisning föregående år:
Redovisade utsläpp i Scope 1 och 2, 500 ton CO2
Referenspris CO2: 70 EUR
Företag Y´s Generationsbidrag blir 2100 EUR (500*6%*70 EUR)
Generationsbidraget används till direkta åtgärder i naturen och allokeras enligt följande.
Generationsbidraget fördelas på olika typer av krediter som genererar ökad biologisk mångfald, friska ekosystem, rent vatten och ökad kolinlagring i skogs- och jordbrukslandskapet. Företag väljer krediter som direkt finansierar lokala projekt i sitt land och bidrar därmed till att nationella klimat- och miljömål uppnås.
Exempel Företag Y
6%, 2100 EUR, allokeras till lokala projekt som fördelas enligt följande:
2%, 700 EUR – Vattenkrediter – för att uppnå bättre vatten-resiliens och kvalitet
2%, 700 EUR – Kolkrediter – för att säkerställa och öka kolsänkorna
2%, 700 EUR – Naturkrediter – för att skydda och bevara natur
Generationsbidraget är ett verktyg för en nation som genom krediterna återställer flera delar av naturen med syfte att lösa de stora samhällsutmaningarna, såsom förlust av biologisk mångfald, klimatförändringar, livsmedelssäkerhet och katastrofriskreducering.